'Cause I'm a Dansbander, yes I am!

OBS!

Ni kan inte längre skicka mail till den mailadress som finns medtagen i slutet av inläggen. Orsaken är att adressen inte längre nyttjas av mig. Detta till följd av att företag och andra inte kan respektera människors egendom utan måste fylla den med ointressant skräp som reklam eller obskyra meddelanden. Någon ny mailadress kommer icke att upprättas.

torsdag 12 december 2013

Absolute Dansbandshits - en samling som är både bra, dålig, nödvändig och onödig på samma gång

 På 1900-talet hade vi något som hette musikaffärer. Dessa sålde inte instrument, utan skivor och kassettband. Som nätets musiktjänster fast i fysisk form. Detta medförde även att det fanns möjlighet att köpa skivor och kassettband med blandade låtar från olika artister på en skiva eller ett kassettband. En slags spellista. Praktiskt för dem som ville ha lite blandad musik till bilen eller i hemmet. Det var då det. Eller?

Ni som följer min blogg slaviskt vet att jag är lite allergisk mot samlingsskivor, och då särskilt dem av högre prisklass.Till största delen beror det nog på att jag, redan som liten parvel, gjorde mina egna samlingsutgåvor. Först spelade jag in utvalda låtar från min stora dansbandssamling på kassettband och sedan när CD-brännaren kom till var mans dator, så brände jag samlingsskivor på CD. Jag hamnade för det mesta på en slutkostnad på runt 15 kr/skiva.

Därtill skall läggas att jag nyttjade en "CD-karusell"; en CD-växlare för 50 skivor, så jag behövde aldrig några samlingsskivor. Den valde slumpvis en låt från varje skiva och fungerade utmärkt som "musikradiostation", varför jag delvis även är allergisk mot dessa. Det finns fler orsaker till det, men det är en annan diskussion.

Naturligtvis var det ju praktiskt för många att "sno in" på bensinmacken och köpa ett kassettband med blandad musik till bilstereon efter att man tankat. Alla hade ju inte ett gigantiskt skivarkiv att plocka ur, eller en son/systerson som är audiofil. Jag har dessutom själv samlingsutgåvor i min musiksamling, då mest för att jag fått dem av andra, men även köpt själv. Innan digitalmusikens intåg så var det så att vissa låtar bara fanns på samlingar och då fick man köpa hela kalaset, trots att man redan hade 15 utav 16 låtar.

Vi klev in i 2000-talet och musikindustrin fick rejält på tafsen av fildelningen. I ett sista desperat försök så dumpade man priset på samlingsskivor, eller skickade med två skivor till priset av en, innan man insåg att även de försöken var dömda att misslyckas.

Sen kom diverse lagliga musiktjänster på nätet. Visserligen betydligt senare, men historien däremellan kan ni säkert läsa någon annanstans. Den innehåller en del hot från USA och åtalsväckande mot vanligt folk bara för att de spred upphovsrättsskyddat material utan tillstånd.

De lagliga nättjänsterna blev musikbranschens räddning. Där gavs folk möjlighet att skapa sina egna samlingsskivor - det vill säga spellistor - fast då ju på laglig väg. Artisten får ju trots allt fem öre per lyssning. Något vissa artister har protesterat mot, men fem öre är mer än ingenting, vilket var royaltyutdelningen från fildelningen.

EVA Records hette det visst. Bolaget bakom 1980- och 1990-talets hitsamlingssuccé Absolute Music. De har flörtat lite med dansbandskulturen tidigare, men verkar inte ha insett att vi lämnat 1900-talet, för nu är den här! - "Den ultimata dansbandssamlingen med alla stora låtar och dansband som dubbel-CD". Jaha, ultimat enligt vem och köper vi ens CD-skivor idag?

Jag behöver varken köpa samlingen, eller ens lyssna på den, för jag vet redan vad jag lär få höra. Tror säkert att jag dessutom kan göra en, med skivan, identisk spellista på nätets musiktjänster, utan att göra mig av med 149 kronor.

Här finns allt det vi redan fått på andra samlingsskivor genom åren. Det är "Carina" med Larz-Kristerz, "Alla Vill Till Himmelen" med Wizex, "Utan Dina Andetag" med Elisa's,  "Två Mörka Ögon" med Sven-Ingvars, "Små Små Ord Av Kärlek" med Berth Idoffs för att nämna några. Vi kan fortsätta med den rejält uttjatade "Leende Guldbruna Ögon" med Vikingarna. Dock vet jag inte om det är med Stefan Borsch från år 1977 eller nyinspelningen med Christer Sjögren från år 1990.

Vi hittar även "Rosalita" med Barbados. Barbados som ju inte ens är ett dansband. Då hade det varit bättre ifall man tog med danska Kandis version, för Kandis är ett dansband. Danmarks populäraste dansband dessutom.  "Dra Dit Peppar'n Växer" med Casanovas är också med. Återigen inget dansband. Vad var det för fel på originalet från år 1984 med Sten & Stanley?

Man har även tagit med "Aj! Aj! Aj!" med Zekes. Det är Schytts största låt och de gjorde en lysande nyinspelning på den år 1988. Varför inte ta den istället?

Nåja, jag ska inte vara allt för kritisk, för ska jag se det objektivt ur en "dansbandares" betraktelse så är samlingen inte den tokigaste. Mycket av vår gamla låtskatt har plockats fram ur kistan och det är faktiskt rätt trevligt, men var är Jigs och Cool Candys? Simons och Leif Bloms? Eller Anders Engbergs orkestrar? Hellre dem än Scotts, Barbados och Casanovas?

Sannex är också representerade, men det är ju fel Sannex! Riktiga Sannex ska det vara! Utan "Hesa-Fredrik" och hans slamrande kompisar.

Var är de lite mindre banden? Martys med Sussie Rohdin, till exempel. De låg trots allt på Svensktoppen.

Och var är Ingmar Nordströms?! Hallå?! Det är ju det absolut största och bästa dansband vi någonsin har haft! Inte en enda låt! Jo, Ingmar är visserligen representerad med en låt från sina soloskivor; "I Just Called To say I Love You". Stevie Wonders låt som Ingmar spelade in år 1984.

Visserligen ältas skåpmaten även här. "Till Mitt Eget Blue Hawaii", till exempel. Lyckligtvis originalversionen med Vikingarna och ingen slaktad version, men det fanns andra låtar på Kramgoa Låtar 18, som låten låg med på från början, som är precis lika bra. Det har en tendens att alltid bli samma låtar på samlingsskivorna trots att dansbandskulturen har så mycket mer att ge.

Det blir dock plus i kanten för den genuina dansbandsskatt man valt att ta med. Allt från Ingmar Nordström (solo) till Thorleifs via Berth Idoffs, Grönwalls och Fernandoz. Streaplers och Matz Bladhs. Även om de sistnämnda enbart fick delta med "Vid Silverforsens Strand" (Göran Lindberg eller Paul Sahlin vid sångmikrofonen?) när vi fick ett helt decennium med bra låtar från detta band under 1980-talet. Ja, de lever ju än och levererar fortfarande kvalitet på hög nivå.

Sten & Stanley fick inte vara med med sin "peppar". Dessvärre blev den ju representerad i en mycket sämre version, men de fick dock vara med med sin första stora dansbandsstandard; "Jag Vill Vara Din Margaretha". Tur vi slapp en slaktversion av den, men det finns en enorm låtskattkista att ösa ur även där. "Musik, Dans & Party"-serien erbjuder många bra låtar. Särskilt trean och sexan.

Även det högkvalitativa - och evigt saknade - Curt Haagers har en enorm låtskattkista att ösa ur. Låtar som är mycket bättre val än "Tiotusen Röda Rosor", som togs med här. Jag hade nog valt "Romance D'Amour", som ju fick nytt liv i senaste säsongen av "Så Mycket Bättre", då med sin svenska titel; "Du Är Den Ende".

Vid min verksamma tid i närradion så tilldelades jag bland annat rollen som musikproducent. Då valde jag ofta att lyfta fram låtar som inte lyfts fram så ofta, eftersom vi har en enorm källa med bra dansbandsmusik att plocka ur som inte alla kanske känner till. Sett ur det perspektivet så hade jag nog valt att sätta samman en lite annan konstellation av låtar om nu uppdraget tilldelats mig.

Sammanfattning då?
Som skrivet ovan; beröm för att man lyft fram många bra låtar ur 1980- och 1990-talets arkiv. Det är både bra och nödvändigt att väcka dessa standards till liv, men kritik för att man valt att ta med sämre versioner av dansbandsstandards än originalen. Vissa av banden på skivan är ju dessutom band som jag inte ens betraktar som dansband. Det är dåligt. Ett annat minus är att det alltid är samma låtar som alltid hamnar på dessa samlingsutgåvor när det finns så mycket mer att plocka av.

Det är år 2013. Åtminstone i tre veckor till. Använd era 149 kronor till något bättre. Ni får nog minst två USB-minnen som ni kan fylla med er egen dansbandsmusik. Eller köp tre månaders abonnemang på nätets musiktjänster och lyssna obegränsat på den dansbandsmusik som ni själv vill lyssna på. Våra duktiga dansorkestrar får ju betalt för varje lyssning och det kan de vara värda. Dyra samlingsskivor hör 1900-talet till!

Skriv en kommentar eller skicka mig ett e-postmeddelande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar