'Cause I'm a Dansbander, yes I am!

OBS!

Ni kan inte längre skicka mail till den mailadress som finns medtagen i slutet av inläggen. Orsaken är att adressen inte längre nyttjas av mig. Detta till följd av att företag och andra inte kan respektera människors egendom utan måste fylla den med ointressant skräp som reklam eller obskyra meddelanden. Någon ny mailadress kommer icke att upprättas.

torsdag 30 augusti 2012

Säg inte nej till slopad moms!

Jag får en del mail från er läsare angående hur man ska föra in dansbandsmusiken i framtiden och recept på skrål, skrän och slammer istället för riktig dansbandsmusik har varit några förslag som det vurmats rätt mycket för bland er som tittar i en grumlig spåkula, men det allra viktigaste som behövs för att rädda vår kultur måste ske på det politiska planet.

Först och främst vill jag än en gång påpeka att jag tycker det är enormt kul med all respons som jag får från er läsare. Även om jag inte alltid håller med er.

Jag hävdar att man inte måste modernisera dansbandsmusiken för att föra in den i framtiden. Det går helt enkelt inte, för moderniserar man den så är det ju inte dansband längre och då har man ju ändå misslyckats med sitt projekt. Det är som att lägga blodkorv (eller blodpudding om ni hellre föredrar den benämningen) mellan två hamburgerbröd och kalla det för en Big Mac bara för att lura barn till att äta det. Trots sin kamouflering så är blodkorven fortfarande lika vidrig. Ja, nu vet ni vad jag tycker om blodkorv.  Precis samma sak som jag tycker om hårdrockskopierande så kallade dansband med taskig musikkänsla och usel fantasi.

Nog om det. Det är faktiskt så att om vi ska lyckas rädda dansbandskulturen och folkparksdansen så krävs det istället politiska åtgärder och nu är nog bollen förhoppningsvis i rullning. Det är - läs och häpna - faktiskt en socialdemokrat som nu föreslagit att en översyn av den så kallade "dansbandsmomsen" görs. Han heter Kjell Nordström.

Vad är då "dansbandsmoms" för något? Jo, för ungefär 13 år sedan så tog det kulturella etablissemanget, tillsammans med politikerna i det parti som styrt vårt land under längst sammanlagda tid av de år som man påstått att vårt land är en demokrati, beslutet att dansbandskulturen skulle utrotas. Svensktoppen, som då var en av dansbandskulturens allra största fästen, skulle förändras. Dansbanden måste ut och Lars Gurell - listans producent och en av orsakerna till alla dansbanden på listan - fick ta sin kompis, Kent Finell, i handen och lämna skutan.

SR:s enväldige och dansbandshatande musikhärskare för runt en tio år sedan fick ta över musikansvaret även för denna lista. Programledarrollen tillsattes av Annika Jankell och på bara några månader förvandlades Svensktoppen till ännu en kopia av reklamradions så kallade hitlistor med samma trista ljudtapeter som kunde avlyssnas över allt annars.

Även TV4:s Bingolotto skulle gå samma väg. Inte gick det väl ändå att ha dansband i TV? Nej, man struntade i att försäljningen av bingolotter minskade drastiskt och att den nya ekonomiska räddningen för många föreningars fortlevnad, vilket Bingolotto faktiskt var, nu åter skulle försätta en del av föreningarna i nya ekonomiska krislägen. Dansbanden försvann ju och det var det viktigaste. Det gjorde även programmets maskot, Leif "Loket" Olsson, samt en stor del av tittarsiffrorna och programmet har inte hämtat sig ännu. - 13 år senare. Dansbanden försvann och det var det syfte man ville uppnå.

Inte nog med det. Dansbandskulturen överlevde motgångarna och något måste göras! Bosse Ringholm och Marita Ulvskog med flera högt uppsatta socialdemokrater införde "dansbandsmomsen". En skatteregel jag vill likställa med alkohol- och bensinskatten. Det man inte vill att folk ska nyttja, det skattebelägger man.

"Dansbandsmomsens" syfte är luddig. Mycket luddig. Jag har inte lyckats begripa dess faktiska syfte trots att jag har försökt i över tio års tid. Bosse Ringholm försvarade den med något om att det var en anpassning till övriga Europa (?!).

Den enda orsak jag kan finna lämplig är att man vill utrota dansbandskulturen helt. Den kultur som i alla år redan mötts av enorma elakheter från de kulturellt förirrade (ja, förirrade) människor som funnit det fullt legitimt att håna, bespotta och baktala oss som håller på med dansbandsmusik på ett eller annat sätt. Vi kanske skulle skriva till Diskrimineringsombudsmannen? - "Hets mot folkgrupp"? Om ni bara visste vad jag har fått höra och blivit kallad genom åren.

Så vad är då den faktiska orsaken till "dansbandsmomsen"? Ärligt talat så har jag inte en susning faktiskt. Spelar man illtjutande, öronbedövande, tinnitusframkallande, uppviglande och våldsbejakande rockmusik så behöver man bara betala sex (6) procent i moms. Likaså om man uttrycker sig musikaliskt på ett sätt som förespråkar narkomani, alkoholism, våldtäkter, mord och dylikt i enformiga rytmer som kan påverka vilken hjärna som helst negativt. Skulle man däremot framföra mjuk musik i lagom ljudnivå som förespråkar kärlek, ömhet, glädje samt gemenskap och som dessutom hjälper folk att mötas genom dans, ja då kostar det 25 % i moms. Det är tydligt åt vilket håll våra politiker egentligen vill styra oss.

Tycker ni att jag verkar flummig nu? Jo, då har ni samma åsikt som jag, men ändå är jag inte ens i närheten av hur flummiga de var som kom på att dansband skulle kosta mer än all annan kultur. Eller de som vill bibehålla den korkade skattesats vi fått lida av under lång tid nu, det vill säga dem som sitter i Skatteutskottet.

Nej, sammanfattningsvis kan jag meddela att det som verkligen är ett måste för dansbandskulturens överlevnad är en slopad "dansbandsmoms" och nu verkar det som att någon vill föra skutan åt rätt håll. En skuta som drivit fritt och okontrollerad ute på haven i allt för lång tid. Nu sätter vi vårt hopp till att det äntligen sker något som går i rätt riktning avseende ärendet. Att diskrimineringen gentemot oss 'dansbandare' får ett slut! Så att framtidens band kan spela riktig dansbandsmusik så som det ska låta istället för att kamouflera det i pop- och rockliknande oväsen bara för att kringgå skattereglerna.

"Vad då 'kringgå skattereglerna'?" tänker ni kanske nu? "Det är ju inte sant." Nej, kanske inte, men håll med om att det lät väldigt bra.

Det är i alla fall hög tid nu att vi får till en förändring! Nu får det vara slut på gamla tider! Momsen måste bort och det är bättre att ni säger "kanske, kanske" än nej så det dröjer länge tills att vi når de sista ljuva åren och att vi slipper gråta några tårar eller fly till vårt eget Blue Hawaii! Istället tycker jag att "dansbandsmomsen" kan dra dit peppar'n växer och ta med sig dem som förespråkar den! Då kanske vi åter kan dansa Fågeldansen utan att behöva be om en grindslant efteråt?

Hur många dansbandsstandards kände ni igen i stycket ovan och vilka var de?
  • Läs artikeln "Nya turer kring dansbandsmomsen" i Aftonbladet här.

Skriv en kommentar eller skicka mig ett e-postmeddelande.

måndag 27 augusti 2012

Callinaz tar på allvar upp kampen om framtidens bästa dansband

Den nya generationens genuina dansband är ju något jag gärna lyfter fram här på bloggen, särskilt då det är ont om den varan nuförtiden, och nu är det åter igen dags att slå ett slag för ett band som jag nämnt tidigare på bloggen. Att föra dansbandskulturen in i framtiden är en förmåga som inte många besitter, men Skånes nya brådmogenband tar upp kampen på allvar om att bli framtidens bästa dansband med ny skiva som innehåller ett mycket intressant och överraskande låtval som visar på en enorm rutin och professionalism.

Callinaz, med Carolina Skaarup Olsson i spetsen, är tillbaka med nytt album. Det finns möjlighet att provlyssna på albumet på nätet och det är precis vad undertecknad har gjort och jag gör stående ovationer för vad jag hör. Jag har ju lite då och då jämfört dansbandsmusik med mat och Callinaz nya album, "Så Kom Jag Till Provence", är att jämföra med en nobelmiddag. Vi bjuds på 12 helt underbara och välklingande spår med genuin dansbandsmusik precis så som det ska låta. En riktig delikatess för finsmakare vad gäller dansband!

Elisa's, som jag utnämnt till "2010-talets bästa dansband", får se upp, för nu tar Callinaz upp kampen om denna titel på allvar och går lätt om Elisa's senaste album, "Det Sa Klick" med nya skivan. Låtarna på nya albumet lyser av en otrolig professionalism inom den genre som Callinaz verkar med riktiga dansbandsarrangemang och riktiga dansbandslåtar.

Titelspåret är mycket riktigt Gösta Linderholms välkända svenska version på Tom T. Halls "That's How I Got To Memphis", här i en välkryddad och vällagad version, om man nu ska jämföra med mat. Att ett dansband bestående av 1990-talsgenerationen väljer att plocka upp en sådan klassiker och göra den i en mycket rättvis dansbandstolkning är något väl värt att berömma.

Callinaz fortsätter med ABBA:s "Hasta Mañana", som även den ges en enorm rättvisa i en välljudande tolkning och även den bevisar bandets höga klass i dansbandsvärlden.

Bandet nyttjar dessutom saxofon på nya skivan, vilket lyfter dem till ännu högre höjder än sina konkurrenter. Om det nu finns några.

Även Lasse Berghagens "Sträck Ut Din Hand", som förvisso fick en intressant tolkning av Thomas Di Leva för något år sedan, får utrymme på skivan. Så även Ted Gärdestads "Jag Vill Ha En Egen Måne" och man skulle kunna tro att Callinaz har en 40-årig rutin som dansband trots sina ringa år, för de vet precis hur dansbandsmusik skall framföras och det är något de bevisar i sina versioner av dessa klassiker.

Carolina visar på en enorm rutin vid mikrofonen och är en väldigt duktig sångerska och bakom sig har hon ett riktigt toppenband! Hon erkände själv för ett tag sedan i en del skånska lokaltidningar att hon musikaliskt gjort en helomvändning för att landa i dansbandsvärlden och efter att ha hört nya albumet så måste jag säga att jag är enormt tacksam för detta. Mycket bra gjort! Med tanke på vilken musikstil hon tidigare nyttjat så är det ännu mer överraskande att hon och hennes band lyckas uppvisa en sådan rutin avseende dansbandsmusik.

Något som spontant slog mig är att Carolina ibland låter som Maritza Horn. Någon som minns henne? Gör ni inte det så är det inte något att vara ledsen över, men upplysningsvis kan jag skriva att hon låg på Svensktoppen under 1980-talet med en låt som hette "Lyssna Till Ditt Hjärta", och det skulle vara kul om Carolina och hennes gäng gör denna låt i en dansbandsversion till nästkommande platta. Bara ett tips så där...

Betyg då?
Mnja... Nu var ju detta bara en provlyssningsmöjlighet av nya skivan och att bilda mig en rättvis uppfattning när jag inte har hört låtarna i sin helhet är lite svårt, så betyg vill jag vänta med, men av det jag hört så skulle jag lätt kunna ge betyget fem av fem möjliga, för det här är nog årets bästa brådmogendansbandsskiva. Fortsätt så här Callinaz! Det är precis det här som vi behöver för att föra vår kultur långt in i framtiden och det är precis så här som dansbandsmusik skall framföras!

Skivan släpps den 26 september. Gillar ni äkta och riktig dansbandsmusik så skall ni definitivt införskaffa den, för det ska jag göra! Tveklöst är albumet en av de bästa dansbandsskivor som lär ges ut i år. Till de band som jag har skrivit dåliga omdömen om här på bloggen; lär er av Callinaz, de kan det här med hur dansband skall produceras!
  • Provlyssna på Callinaz nya skiva här.
  • Besök Callinaz hemsida här.
  • Läs en artikel i Sydsvenskan om Carolinas musikaliska helomvändning här.
  • Läs mitt tidigare inlägg om Callinaz här.

Skriv en kommentar eller skicka mig ett e-postmeddelande.

måndag 20 augusti 2012

Skaraborgare avslutade årets sommartorsdagar

Årets upplaga av sommartorsdagarna är slut. Den andra, respektive den nionde augusti var de två sista sommartorsdagarna och Borås Stad valde att avsluta det hela med två unga band från Skaraborg. Den andra augusti var vädrets makter inte så blida mot boråsarna medan de, den nionde augusti, var lite snällare, men trots vädret så talade publikmängden sitt tydliga språk, och jag fick återigen vatten på min kvarn avseende det jag hävdat hela tiden.


Först och främst vill jag be om ursäkt för mitt något sent publicerade inlägg avseende de två sista sommartorsdagarna som ägde rum i början av augusti. Anledningen är den att jag drabbades av ett datorhaveri och det föranledde att jag inte kunnat skriva här på ett tag, men nu är jag tillbaka.

Den andra augusti gästades Borås stadspark av Sveriges just nu största och mest populära unga dansband; Elisa's. Jag har berört dem tidigare och jag vidhåller fortfarande min åsikt, så det finns väl egentligen inte mycket mer att tillägga? Det är ett högkvalitativt ungt dansband som spelar den musik som man ska spela exakt på det sätt som man ska spela den. Repertoaren bestod av både gamla dansbandsörhängen, lite axplock från bandets två CD-album samt en djupdyklning i det svenska schlagerarkivet med nångra inslag av ABBA därtill.


Trots att vädrets makter inte var nådiga mot oss i Borås då Elisa's var här, så var parken fylld till bredden av publik och årets publikrekord slogs med råge, vilket kan ses på bilden ovan. Medan det var glest mellan människorna på Stora Torget under "huvudnumret" så stod vi och trängdes så att vi knappt kunde andas i stadsparken redan från start. - I hällregn, och trots kortslutning.

Jo, bandet drabbades av en kortslutning, vilket ledde till att kommunens tekniker fick rycka in akut och trots den oförutsedda pausen så stannade publiken förväntansfullt kvar och det de väntade på; ja det var ju naturligtvis att musiken skulle komma igång igen. Det var faktiskt inte förrän först efter att den musikaliska kvällen var över i parken som folket började glesas ut.

I år bjöds vi dessutom på ett dansbandsmedley med bandets favoriter och här hittade vi en del överraskningar. Bland annat Torgny Söderbergs "Hallå (Om Jag Ringer Till Dig)" . Det är en låt som jag brukade spela ofta hemma i pojkrummet, men att få höra den tolkas av ett band bestående av 1990-talsgenerationen var oväntat, men väldigt positivt överraskande.


Elisa tog med sig trumpeten i år och det tackar undertecknad för. Detta ledde också till att bandet bjöd på sin superba tolkning av Redd Stewart och Pee Wee Kings slagdänga "Tennessee Waltz" som jag hoppas bandet spelar in på nästa skiva, för Elisas trumpetande lyfter verkligen låten till nya höjder.

Elisa's är verkligen exakt det som dansbandskulturen behöver för att överleva in i nästa årtionde. Skall dansbandskulturen fortleva så är det fler band som Elisa's som vi behöver och inget annat!

Betyg på framträdandet är definitivt en stark fyra. Ta bort den allt för originaltrogna "Tusen Och En Natt" och betyget blir en femma. Den fyller föga ett syfte då den inte skiljer sig något nämnvärt från Wizex original från 1999.

Ett band som däremot inte drog lika mycket publik, trots uppehåll från himlen var Zekes som gästade Borås stadspark veckan efter. Där var det snarare tvärtom. Det var hyfsat med folk till en början, men det avtog mer och mer under kvällens lopp och det var inte så konstigt. Det var ingen danskväll utan snarare en missljudande rockkonsert och jag lämnade framträdandet en bit in i andra akten med att kunna konstatera att det inte var många som stannade kvar, för det var rätt glest med folk i parken.

Exakt vad som har hänt med bandet vet inte jag, men det de presterade i Dansbandskampen 2009, samt på sin första skiva, "En Så'n Natt", verkar vara lika borta som publiken var under spelningen i stadsparken den nionde augusti, för det var ett fruktansvärt framträdande. Hade jag velat gå på en rockkonsert så hade jag gjort det och låtit bli att gå in i stadsparken för att lyssna på "kvällens dansband". Jag kunde dessutom notera att det saknades en klaviatur, vilket är ett måste om man ska spela dansbandsmusik.

Jag har hört ryktas om att Zekes skall lägga av. Huruvida det är sant eller ej vet jag inte, men det jag vet är att jag då inte lär slita ut några näsdukar på grund av detta om det nu skulle föreligga viss sanning i ryktet.

Min teori är bevisad, mest då med tanke på det mail jag fick och som jag publicerade i mitt förra inlägg. Det är när man spelar dansband på rätt sätt som det kommer folk. Jag verkar nog veta mer om historien dansband än vad mailskribenten verkar vilja erkänna. Det behövs ingen föryngring, "popifiering", hårdrocksförvandling eller liknande för att föra dansbandskulturen in i framtiden. - Man skall uppenbart fortsätta i samma spår som företrädarna och spela genuin dansbandsmusik. Det är ju bevisligen så att dansband skall vara dansband och ingen blek kopia av andra musikgenrer för att locka till sig publik. I detta inlägg kan ni se bildbevis för detta. Inte ens ungdomarna var Zekes trogna framträdandet ut.

Betyg på Zekes spelning i Borås då?
Tja, en svag etta. Det var riktigt uselt! Vad som har hänt med bandet sedan min förra recension vet jag inte, men helt säkert är att de definitivt inte har någon avsiktlig framtid i sikte.
  • Läs mitt tidigare inlägg om Zekes här.
  • Läs mina tidigare inlägg om Elisa's här, här, här, här och här.
  • Besök Elisa's hemsida här.
  • Besök Zekes hemsida här.
  • Läs mitt tidigare inlägg, vari ovan nämnda mail blev publicerat här.

Skriv en kommentar eller skicka mig ett e-postmeddelande.