'Cause I'm a Dansbander, yes I am!

OBS!

Ni kan inte längre skicka mail till den mailadress som finns medtagen i slutet av inläggen. Orsaken är att adressen inte längre nyttjas av mig. Detta till följd av att företag och andra inte kan respektera människors egendom utan måste fylla den med ointressant skräp som reklam eller obskyra meddelanden. Någon ny mailadress kommer icke att upprättas.

fredag 13 juli 2012

Kindbergs uppfyllde förväntningarna

Tredje sommartorsdagen i hamn, avklarad och lagd till handlingarna. Finns inte så mycket att skriva om kvällens band som inte blivit skrivet i tidigare inlägg om deras senaste skiva. Boråsarna fick en blandning av ung, fräsch, men ändå äkta dansbandsmusik, även om vissa låtar var "fantomlåtar".

Kindbergs från Lidköping stod för kvällens underhållning. Vi fick vad jag förväntade - en härlig blandning av fräsch dansbandsmusik som nog skulle kunna tilltala alla ålderskategorier av dansbanebesökare. Besvikelsen låg väl snarare i att vissa låtar spelades av spöken. Alltså där man hör piano, gitarrer, blåssekvenser och dylikt utan att det är en levande själ på scenen som presterar dem, vilket märktes väldigt tydligt bland annat i Elvisklassikern "Paralyzed".

Väldigt mycket av dagens dansmusik består dessvärre av datoriserade och förinspelade arrangemang och man kan ju ifrågasätta meningen med att fyra stycken framträder på scenen när musiken lika bra kan spelas utan dem. Tummen ner där faktiskt. Lite som när man tog bort orkesterdiket i Melodifestivalen, och jag får nog säga att livekänslan lite försvinner när det blir så. Vad får egentligen dansarrangörerna på dansställena för sina pengar?

Men ikväll, vet ni; ikväll fick vi...


Just det. - Saxofon. Det hörde till vanligheterna och var mer regel än undantag förr. Tyvärr är det tvärtom numera.

Låtvalet och repertoaren var en trevlig blandning av gammalt, nytt, känt och okänt i trevliga arrangemang. Bland annat fick vi en lysande tolkning av Drafi Deutschers "Guardian Angel", med Ola Jonsson på en nästintill originalliknande sånginsats insvept i ett härligt arrangemang. Denna följdes av tråklåten "In The Ghetto" - även den en känd Elvisklassiker - här i ett lysande och tilltalande arrangemang.

"Donna Bella Donna", som väl är bandets genombrottslåt? och "Du Är Det Vackraste Jag Vet" bjöds vi också på. Dock saknade jag "Ännu Blommar Kärleken", som vi bara fick i ett avslutande medley, samt Kindbergs lysande tolkning av Rose-Marie Stråhles "Jag Vill Följa Dig".

Dock var det väl inte direkt någon låt som arrangemangs- och innovativmässigt väckte någon "Wow-känsla". Vi fick ett paket med väl godkända låtarrangemang och vi blev skonade från förra veckans slamrande, skrikande, skränande och dunkande, vilket jag också hade på känn och är enormt tacksam för.

Betyg då?
Ja, kan man bortse från de förinspelade instrumenten som gjorde att det lät som bandet var fler än fyra, trots att de inte var det, så en stark trea på gränsen till en svag fyra. Dock är jag grinigare än så, så det blir en trea. Låtmässigt blir man inte besviken och det var en väldigt bra underhållning av publiken från scenens sida och det är också viktigt.

Nästa vecka kommer Willez. Tyvärr kan jag inte närvara denna gången heller. Känns som att jag aldrig lär få undersöka hur Willez är på scenen, vilket är synd för detta är jag väldigt nyfiken på.
  • Besök Kindbergs hemsida här.
  • Läs tidigare inlägg om Kindbergs senaste skiva här.

Skriv en kommentar eller skicka mig ett e-postmeddelande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar